Ibland brukade jag ta på mig mina skridskor och åka runt sjön.
En kväll då jag åkte runt sjön råkade jag komma för nära gruvans utlopp och isen var försvagad.
Gick igenom isen men lycka-des på något sätt ta mig upp på isen och skyndade mig stelfrusen hemåt.
Inte ens efter tredje tvätten försvann gruvavfallslukten från kläderna så mor fick bränna upp dem.
Naturen är sårbar. Tyvärr är det tydligen tillåtet om företaget är tillräckligt stort och att man kan skylla på att det ger arbetstillfällen. Naturen är inte så lätt att läka. Sandmagasinet i Adak-gruvan med anrikningssand innehåller ca sex miljoner ton anrikningssand. Anrikningssanden innehåller arsenik och höga halter av tungmetaller.
Hur kan någon tro att naturen kan återhämta sig från detta. Det märkligaste i rapporten är väl skrivningen att avfallssanden som sipprat ut i sjön skulle lämnas utan åtgärd eftersom övertäck-ningen med vatten ansågs vara en tillräcklig åtgärd.
Uppgifterna om miljökonsekvenserna av gruvbrytningen är hämtade från Meddelande nr 3 2012 Länsstyrelsen Västerbotten.
Min lillebror, som gillade att fiska tänkte prova om det gick att fånga en stor gädda i sjön där vi bodde. Sjön där gruvan låg i den andra ändan.
Han behövde inte göra många försök innan det blev napp. En stor best fick han på kroken. Ve-vade in den till stranden. Men fy farao hur den såg ut. En stor knöl på ena sidan och lite gröns-lemmig. Det var det äckligaste han sett. Han ville inte ens ta i den förgiftade fisken så han off-rade draget och skar av linan. Hur kan man bara få förgifta miljön på detta sätt?
Då gruvdriften upphörde 1978 fanns ett sandmagasin med en yta av 0,5 km2 som innehåller ca sex miljoner ton anrikningssand. (Citat från länsstyrelsens projekt.)
Den förorenade anrikningssanden hade pumpats ut på en myr som låg i en svag sluttning ner mot sjön. År 1978 såddes en ca 40 ha stor yta in med korn och gräsfrön. Året därpå lyste det grönt över fältet men sedan dog gräset och kornet.
Anrikningssanden innehöll ju så mycket tungmetaller och arsenik. Åtgärden fungerade inte så området sprutades igen, denna gång med cellulosa inblandat i fröblandningen.
År 1986 (Bolidens noteringar 1986-01-27) konstateras att viss erosion skett inom delar av sandmagasinet och på slänterna samt att växtligheten till stor del dött. (Inte konstigt med tanke på att gruvavfallet ju innehöll så mycket tungmetaller och arsenik). Citat från länsstyrelsens analys av område med utspolad anrikningssand.
Otroligt att miljömyndigheterna godkände att man dumpar, tillät att industriavfallet rann ut i sjön, och att det var en godkänd åtgärd.
Provtagning och analys av vatten och sediment från Kokträsket samt sik och gädda fiskade i Kokträsket genomfördes 1988. Därefter har ingen kontinuerlig provtagning och analys genom-förts i Kokträsket.
Varför gjordes testerna på sedimentet samt provfisket i Kokträsket som ligger över en mil från avfallssanden och inte i Rudtjiträsket (som kallas Rudtjijaure i rapporten) och som ligger i an-slutning till avfallsdeponin. Det rinner visserligen en liten bäck däremellan. Var det för att få bättre värden?
Uppgifterna om åtgärderna hämtade från meddelande nr 3 2012 Länsstyrelsen Västerbotten.
Om jag skulle hälla ut en liter olja i Mälaren skulle jag bli straffad för det men Bolidenbolaget som förgiftat en hel sjö och närmiljön – där får vi skattebetalare vara med och betala för efter-arbetet då gruvan stängde. Kvar är också den enorma mängden anrikningssand som kommer att ligga kvar och förgifta miljön i många generationer framåt.
Hur kan den svenska politiska eliten skänka bort våra mineraltillgångar på detta sätt och sedan gå in med miljardkostnader för att ta hand om de enorma mängderna giftigt gruvavfall efteråt?
Sverige är något av ett lågprisland för de multinationella gruvbolagen. Ett lågskatteland när det handlar om just gruvdrift. Det visar en omfattande kartläggning som Världsbanken gjorde 2006. Sverige toppade listan som billigast och med högst avkastning till utländska ägare.
Australien har en gruvskatt på 30 % för de multinationella gruvbolagen. De fyndigheter som bolagen hittar här är nästan gratis eller bara en halv promille till staten.
2008 gjorde Naturvårdsverket en kartläggning av gamla gruvområden och hur mycket pengar som skulle behövas för att sanera och då beräknades priset till mellan två och tre miljarder, varav staten måste stå för den största delen. Då får samhället – staten – vi städa upp. Pengar som skulle ha behövts till barnomsorg, skola, Sjukvården och äldreomsorgen.
Ett utländskt företag som varit igång ett antal år är Dragon Mining som driver en guldgruva i Västerbottens inland och gjort stora vinster, men ingen av de 20 största ägarna är svenska. Sam-tidigt har företaget släppt ut gifter i de västerbottniska bäckarna. Under en 2,5-årsperiod ham-nade 577 kilo nickel, 119 kilo arsenik och 737 kilo zink i klarningsdammen enligt företagets egen miljörapport.
I Sverige finns inget krav på att kommunen där brytningen sker skall få del av gruvvinsten. I Kanada är det däremot ett krav att företag som utvinner naturresurser betalar en del av vinsten till befolkningen i området där brytningen sker. Pengarna avsätts till fonder och kommunen får royalty på brytningen.
De svenska beslutsfattarna tycker att det räcker med att det skapar arbetstillfällen. Samtidigt jagar Skatteverket småföretagarna med blåslampa för att hitta fel.
Från alla gruvor som fått tillstånd från år 2005 fram till 2011 har staten fått en mineralersätt-ning på gruvbrytningen på en halv promille av malmvärdet, utöver den vanliga bolagsskatten. 2011 blev det 350 000 kronor.
Skattebetalarna kommer att få betala större delen av kostnaden för att sanera två konkursade gruvor i Västerbotten, det berättade SVT Västerbottensnytt hösten 2012. Ägaren Lappland Goldminers hade bara avsatt tre miljoner, men saneringsnotan kan sluta på över 200 miljoner kronor, rapporterar SVT:s Västerbottensnytt.
Boken handlar också om kärlek, svek, bedrägerier, mordplaner och hembrännarligan i Adak. Gruvindustrins baksida och mina tankar och erfarenheter av klimatkrisen. Min idé att åka på semester där det garanterat inte regnar resulterade i mitt ökenäventyr med många överraskning-ar.
|
|
|
|
|